Närkes landskapsgräns - en genomgång av svårtolkade gränsavsnitt och av troliga fel i Artportalen
UPPDATERAD FEBRUARI 2021
Är du en av oss alla som ibland undrar var du är någonstans? Ja, inte filosofiskt kanske utan mer konkret utifrån ett rapporteringssyfte. Är man i Närke eller inte? Ja, här görs ett försöka reda i lanskapsgränsen. För den följer ibland inte länsgränsen eller kommungränser och ibland inte heller sockengränsen. I tryckt form hittar man numera nästan aldrig några kartor som visar landskapsgränserna. En översiktlig gräns som ger en bra vägledning finns i motormännens vägatlas. I Artportalen sågs den lättast i kartlagret som heter Open Street Map men där verkar den numera inte vara markerad.
Jag har gått igenom gränsen som finns tillgänglig på Artportalen om man plockar ut en prickkarta för någon art och jämfört den med de grova landskapskartorna från 1700-talet och framförallt med de noggranna häradskartorna från 1800-talets andra halva. Har i samband med starten Atlasinventeringen av trollsländor 2016 tidigare gått igenom landskapsgränsen på Artportalen som då verkade stämma med äldre kartor, i den mån det går att tolka dem.
I samband med diskussioner bland fågelskådare kring landskapstillhörigheten kring skäret Nyckelgrundet och skären Nyckelgrundsstenarna öster om Vinön har det uppdagats att vissa justeringar har landskapsgränsen på Artportalen ägt rum efter 2016, förmodligen hösten 2019. Inte vid Nyckelgrunden utan bland annat i Kilsbergen. Mer om detta längre ned (under bland annat Trangärdet och Läppe).
(Under hösten 2020 kommer jag att kontinuerligt uppdatera denna genomgång med att kolla igenom ytterligare kartor, framförallt tidiga ekonomiska kartor och laga skifteskartor, för att se om gränserna finns med där. Detta markeras i fetstil.) Ändringar i februari 2021 i kursiv röd stil.
Jag vill förtydliga att jag på inget sätt är en expert i ämnet men jag har en filosofie magister i historia och biologi med inriktning på historiska kartor i det första ämnet.
En gång i tiden var Närke betydligt större än idag och omfattade stora delar av Västmanland. Förändringar i landskapsgränsen gjordes från 1570-talet och fram till slutet av 1800-talet. Den sista förändringen gällde Regna skate i Regna socken. Läs mer om det nedan under punkt 27. De andra förändringar som de facto betydde något var Noraskog som fördes till Västmanland 1570/1617 och Karlskoga härad som fördes till Värmland 1817.
Denna genomgång av landskapsgränsen startar vid Fröshammarsviken i Arboga kommun och tar alltså upp felaktiga, oklara, okända och några sträckningar som kan ses som alternativa. När det formuleras att gränser ska eller bör ändras nedan är det endast en tolkning utifrån tillgängligt kartmaterial. Detta underlag kan utgöra en grund för vår och andras föreningar att föra en dialog med Artportalen och andra berörda för att, om så är möjligt, korrigera gränserna så att rätt blir rätt. Även en liten felaktighet i gränsen påverkar ju rapporteringen avsevärt, speciellt vid noggrann rapportering av till exempel kärlväxter eller insekter. Landskapen har ju dessutom varit grunden för all rapportering sedan 1800-talet, då landets provinskataloger upprättades för de flesta organismgrupper. Därför borde gränserna i Artportalen vara absolut korrekta.
Under varje punkt visas en karta från Artportalen och en bild på den häradsekonomiska karta med landskapsgränsen och oftast en karta med föreslagen ny gräns i Artportalen.
Här är alla punkterna nedan markerade på en översiktlig karta.
1. Norr om Fröshammarsviken.
Här är gränsen egentligen inte fel utan bara slarvigt dragen. Den följer som ses på häradskartan bäcken mellan Forsnäs och Dammkärr.
2. Röfors vid Arbogaån.
Här överensstämmer gränserna idag med häradsekonomiska kartan från 1867. Det spännande med detta område är att kollar man den den översiktliga landskapskartan från 1700-talet så går gränsen annorlunda. Utifrån den kartan, som är översiktlig och därför ett osäkert källmaterial, skulle en del som i dag utgör landskapet Västmanland, en gång betraktats som en del av Närke (se sista kartan).
Genomgång av kartor på storskiftet 1791 och laga skifte 1859 visar samma gräns som häradskartan så gränsen är säkerligen korrekt.
3. Frötuna vid Arbogaån.
Här är gränsen egentligen inte fel utan bara slarvigt dragen. Gränsen borde gå enligt nedre kartan. Konsekvensen av detta är att Närke förlorar några öar i Arbogaån till Västmanland.
4. Ringaby vid Arbogaån.
Även här slarvigt dragen gräns i Arportalen. Detta kan ju innebära att häckande forsärlor och kungsfiskare kan bli osäkra på tillhörigheten. Det anmärkningsvärda är området längst i väster. Här kan man misstänka att modern gränsdragning blivit fel. Jämför med häradskartan.
5. Axbergshammar längs Dyltaån. Här är också gränsen lite slarvigt dragen. Den ska gå mitt i ån. Enligt äldre kartor ligger öarna i rätt landskap, bortsett från ön vid Norra Dylta, se nederst på häradskartan.
6. Mogetorp.
Även här slarvigt dragen gräns. En del norr om bäcken ska tillhöra Västmanland och självklart också andra sidan av Dyltaån vid Almedal.
7. Klockarhyttan och omgivande område.
Nu blir det mindre roligt för Närke! Här har jag personligen gått på en nit med den ändring som verkar ägt rum nyligen på Artportalen. Mer om detta under avsnitt om Trangärdet.
Först får det förtydligas att sträckningen mellan Hålahult och Rosendal utelämnas här, den är helt omöjlig att tolka då det inte finns några landmärken att förhålla sig till på den historiska kartan.
Så vi börjar från Rosendal. Här ses att på häradskartan går gränsen nedan de största höjderna innanför Falkendal i en rak linje till våtmarken (då en göl) nordväst om Rosenlundspussen och till mossen öster om Bruket där stigen som fortfarande går genom mossarna norr därom syns. Därifrån viker den av mot bäckarna och blir lätt att dra om man kollar noggrant. Sedan följer den bäcken upp till nuvarande gräns (ej markerat i karta 3). Sedan verkar gränsen vara fel även väster om Rusakulan. Det framgår ganska tydligt om man kollar på de små mossarnas placering i förhållande till gränsen.
Alltså bör allt norr om den dragna linjen i karta 3 tillhöra Västmanland. Detta stärks ytterligare genom att kolla på fjärde och femte kartorna, avmätningskartan från Klockarhyttan 1762 och storskifteskartan från Lockhyttan 1773. Om du jämför karta två nedan (Häradskartan från 1800-talet) med den femte kartan från 1773 så ser man perfekt var gränsen går i förhållande till de olika höjderna, bäcken och vägen mellan Lockhyttan och Stenarsstugen. Här är det alltså rejält fel på landskapsgränsens dragning om man för Lockhyttan till Västmanland, men....
Undersöker man vidare kartorna över Lockhyttan, Bocksboda och Ramshyttan, belägna i Kils socken, mot Nora så blir det mer komplicerat. Ramshyttan och Bocksboda anges inte på några kartor jag hittat som tillhörande Närke men för Lockhyttan är det annorlunda. Se karta sex nedan Häradskartan för gränserna på 1800-talet. På bild sju nedan anges Lockhyttan (se karta åtta för hela Lockhyttans ägor) i texten till karta från 1740 som tillhörande Närke! Detta tyder ju på att kartan näst sist kanske visar den korrekta gränsen. Det skulle i så fall innebära en rejäl landvinning till landskapet Närkes fördel. Lockhyttan och Ramshyttan tillhörde Nora Bergslag och den fördes till Västmanland från 1570-talet. Men här finns alltså dokument efter den förändringen som visar att delar av Nora Bergslag fortfarande betraktades som en del av Närke.
För atlasinventeringen av trollsländor skulle detta, utifrån den första tolkningen, kunna få den allvarliga konsekvensen att den artrika grusgropen nedanför Lockhyttemossen helt ligger i Västmanland. Det skulle innebära att fyndet av mindre smaragdflickslända där i augusti 2019 skulle vara det andra i Västmanland. Däremot skulle Lockhyttan också kunna föras till Närke och därigenom har flera viktiga trollsländelokaler inte inventerats.
8 Blankhult.
Även här verkar gränsen vara slarvigt utmärkt. Sträckningen vid Nya dammen är fel. Här är det en del som bör tillhöra Västmanland. Detsamma gäller en smal och lång sträckning förbi Getingedalen till Ängamossen. Bra riktmärken finns dels i torpet söder om Getingedalen och dels i bäcken mellan Rusasjön och Ängamossen, vilka syns bra på häradskartan. Återigen är Västmanland vinnaren här.
9 Tolsboda. Här är det också lite svårtolkat men gränsen verkar felaktig. Bra riktmärken är att den följer samma gräns som idag vid sjön Älgsimmen och sedan västerut mot en tydlig böj på vägen mellan Norra och södra Tolsboda. Sedan väster om ängsmarken (förmodligen hävdad myrmark) väst om Södra Tolsboda som idag är markerad som mosse. Sedan i höjd med den lilla skogsbeklädda ön på mossen norr om Hemsjön, som syns väl på häradskartan.
Sträckningen vid V Älgsimmen stöds av avmätningskartan från 1781, fjärde kartan nedan. På den femte kartan ses gränsen för Södra Tolsboda vid ägodelning 1778. Den stöder i princip min dragna linje.
Men det slutar inte så enkelt. Kollar man på häradskartan över området (sjunde kartan nedan) så syns den rosa gränsen, vilken indikerar en högre administrativ gräns, även inkludera Norra Tolsboda, ett område som idag förs till Västmanland. Kollar man på kartan över Norra Tolsboda från 1788 så anges klart och tydligt att områdes räknas till Närke i karttexten. Så här kanske landskapsgränsen egentligen borde gå enligt nedersta kartan, i så fall en rejäl vinst åt Närke.
10. Trangärdet.
Här har det blivit rejält fel, dessutom måste en förändring av gränsen i Artportalen ägt rum efter augusti 2019. Bergtjärnen ligger i atlasruta 10E6g (10x10 km) och det tjärnet har jag inventerat i samband med atlasinventeringen av trollsländor. Inför inventeringen och vid varje besök har jag dubbelkollat med kartan på Artportalen, som då angivit samma gräns som på häradskartan. Jag var därför noggrann vid besöken där att bara kolla i den nedersta delen av Bergtjärnen. I Artportalen idag anges hela Bergtjärnen ligga i Närke. Jämför man med häradskartan så har gränsen hamnat rejält fel här, kolla bland annat genom Sundtjärnarna i Trangärdets naturreservat. Gränsen mellan Stråsjöbäcken och Södra Tolsboda borde gå längre norrut. Stöd för det ses på nedersta kartan från 1752 där gränsen är densamma som på häradskartan.
11. Råmossen
Här också förmodligen lite felaktigt utsatt gräns. Det syns väl hur gränsen går vid sjön längst i norr och förbi mossarna däremellan ned till det västra Bergtjärnets norra del. Här kan det alltså vara en del av Närke som ska till Värmland i Artportalen.
12 Villingsberg
Här också förmodligen lite felaktigt utsatt gräns. Det syns väl hur gränsen går från västra Björntjärnarna ned i viken vid Våtsjön, väster om de två öarna och sedan genom Lövön ner i Gunlandsviken. Här kan det alltså vara en del av Värmland som ska till Närke i Artportalen.
13 Älgtjärnen
Här också förmodligen lite felaktigt utsatt gräns. Här kan det alltså vara en del av Värmland som ska till Närke i Artportalen.
14 Solberga
Nu har vi lämnat Kilsbergen och hamnat vid Degerfors. Här verkar det ha blivit fel kring bäcken norr om Solberga mot Norra Råbäck. Man får ut landskapsgränsen från häradskartan via bäckens form och vägarna där. Det borde se ut som i karta 3 nedan.
15 Södra Julön
Här inget fel men bara lite slarvigt dragen gräns. Borde följa den lila gränsen hela vägen.
16 Ramundeboda
Här inget fel men bara lite slarvigt dragen gräns. Borde följa Sågdammsån noggrant hela vägen från där två bäckar flyter ihop.
17 Borasjön
Här finns inga avvikelser på häradskartan från slutet av 1800-talet.
Det som är intressant här är kartorna från 1700-talet. Dessa visar en gräns som går ned i längst ned i Borasjön, alltså inte längre västerut. Här kan det ju vara en förenkling. misstag eller också att en senare justering av gränsen ägt rum (så förekom ibland i riktiga gränstrakter). Intressant är ju att kartritaren hade koll den lilla ytan av Närke väster om Lången... Här är det material för västgötar med storhetsvansinne.
18 Kråksjön
Även här är gränsen inte fel utan snarare lite förenklad. Den följer exakt munkastigen från Altarstenen i norr ned till Grässjön. En trevlig del av Bergslagsleden som varmt rekommenderas, bara ni kollar åt öster när ni går den....
19 Gråmon
Nu är vi vid södra delen av Grytsjön intill rastplasten på Bergslagsleden vid Gråmon. Här verkar det vara lite små justeringar som borde göras.
20 Läppapussen
Man måste ju bara kalla denna sträckningen för Läppapussen, så sött. Dessutom har det tärnet (nu är vi i Tiveden, då försvinner j:et) en nyckelroll.
Här verkar det som kartritaren på 1800-talet markerat Läppapussens fel och placerat det längre österut. Det ser man om man kollar läget i förhållande till den sydliga tarmen av Orrmossen. Sedan känns avståndet ned till Hjortronmossen tveksamt. Hursomhelst syns det ganska väl att gränsen går ut på "ön" i mossen, vilket tangerar gränsen på Artportalen. Det handlar alltså förmodligen om ett plus för Närke här och en säkerligen trevlig liten lokal i Läppapuss...
Här gick jag först bet på att hitta äldre kartunderlag, förmodligen på att tassemarkerna här inte var föremål för någon av skiftesreformerna. Generalstabskartan från 1800-talet visar samma gräns som Häradskartan. Den gräns som ekonomiska kartan från 1950-talet visar stämmer bra med den moderna versionen. Men så hittade jag kartan nederst som är en arealavmätningskarta från 1838. Även denna visar Läppapuss på rätt sida gränsen. Till Närke!
21 Holmsjön
Vi går direkt på häradskartan. Smärre justeringar bara....
22 Igelbäcken
Å nu har vi anlänt till Vättern. Inget fel här men gränsen skulle kunna vara lite mer exakt, bara att följa den lila linjen.
23 Viksjön
Söder om Zinkgruvan finns ett idag helt förändrat landskap med gruvor, bergtäkter och slamdammar. Spännande lokaler för naturstudier. Här har vi bland annat Bredgölen med vandrande ängstrollsländor 2019 och ett spännande fågelliv. Norr därom verkar det vara en liten inbuktning i landskapsgränsen som inte stämmer. Detta område i Östergötland borde i så fall tillhöra Närke.
24 Tillefärds skvackra
Spännande före detta torvtäkter som nu är vattenfyllda (se flygfoto längst ned) och som har ett rikt fågelliv med häckande svarthakedopping, trana, brun kärrhök, sothöna och rastande vadare. Dessutom mycket trollsländor, speciellt citronfläckad kärrtrollslända. Här är gränsen svårtolkad minst sagt. Vattendragens sträckning är i sådana här miljöer mycket osäker källa då de oftast ändras i samband med torvtäkt. Jag har gjort ett försök att tolka häradskartan men ett bättre alternativ i detta fall kanske vore att följa den lila gränsen...
25 Örmon
Denna del av landskap ligger söder om Hjortkvarn på vägen mot Motala och Norrköping. Här inget fel med gränsen utan bara lite oprecist placerad. Borde gå att vara noggrannare. Vägrenar är ofta rika fjärilslokaler så här kan det vara viktigt. Kanske landskapets första kartfjäril kan dyka upp här...
26 Kattala
En lite smärre justering av gränsen mellan V och Ö Kattala vore rätt här. Har inventerat trollsländor i viken i Avern enligt gränsen i Artportalen men tror knappast det blivit något större fel där.
Den lilla fliken söder om Alvsjön är intressant. Den syns inte i andra moderna källor men borde rimligen också tillhöra Närke.
27 Regna
Detta är en spännande del av Närke. Bortsett från en häftig natur och rikt djurliv (Närkes enda trumgräshoppelokal vid Kvarnsjön) med ett av landskapets finaste naturreservat i Brevens tallskogar (raggbock och mycket skogsfåglar) också ett klurigt lokalhistoriskt område. Kolla artikeln nedan.
Detta är alltså egentligen en självklar del av Närke. Se kartorna nedan. Men även här några felaktigheter i Artportalen, se punkt 28-31.
28 Gällsjön
Öster om Avern mot Tyresfall finns denna sträckning. Den är korrekt längst i väster men verkar gå fel vid Gällsjön och Lilla Gällsjötorp. Se gränsen på häradskartan där den går genom Gällsjön, söder om torpet och över vägen i kröken. Sedan blir det omöjligt att tolka kartan längre österut. Det borde hursomhelst vara plus för Närke här.
Genomgång av karta från karta från 1746 och ekonomiska kartan 1948 visar tydligt att landskapsgränsen här följde fastighetsgränserna så som de var då. Alltså i princip mitt förslag. Här borde det vara enkelt att rätta till.
29 Krattorp
Lite längre österut har vi denna sträckning. Mycket svårt att placera gränsen väster om Stödkärret, beroende på att osäkerheten längre västerut (se punkt 28).
Riktmärken blir gårdarna Hagen, Krattorp och Södertull samt ängsmarkerna runt Krattorp. Dessutom Stödkärret som är markerat som äng på häradskartan (hävdad myrmark). Med detta som grund kan man våga sig att dra linjer i karta 3.
Genomgång av laga skifteskarta från 1848 och ekonomiska kartan hundra år sedan visar tydligt att landskapsgränsen här följde fastighetsgränserna så som de var då (svart linje i kartan den rimliga landskapsgränsen). Alltså mer åt karta 6. Här borde det vara enkelt att rätta till.
30 Anstorp
Här kan man känna sympati med den som ska lägga in gränsen i Artportalen. Den ska följa ån hela vägen.... Men många av sumpskogarna ligger mer på östra sidan av ån i Östergötland så rapportering av mindre hackspett ect kan bli fel här.
31 Svarttorp
I östra delen av Regnatrakten finns denna gränssträckning kring Svarttorpebäcken och den sänkta Svarttorpesjön. Egentligen ganska lätt att lägga gränsen mer korrekt med hjälp av bäckarna, mossen, sjön och åkerkanterna.
Genomgång av karta från arealmätning 1809 och ekonomiska kartan 1948r sedan visar tydligt att landskapsgränsen här följde fastighetsgränserna så som de var då. Alltså i princip mitt förslag. Här borde det vara enkelt att rätta till.
32 Läppe
Här är också gränsen förenklad. För denna del har jag en sparad karta från OpenStreetMap från Artportalen augusti 2017. Där ser man att gränsen då var korrekt angiven! Artikeln om området här.
Slutord
Denna genomgång är tänkt att fungera som underlag för diskussioner med Artportalen för att få gränserna korrekt angivna där. Underlaget kommer att skickas till Närkes Ornitologiska Förening och Örebro läns Botaniska Sällskap för ytterligare input. Det är också korrekt med samordning i denna fråga och förmodligen lättare att påverka i rätt riktning om de olika naturvårdsorganisationerna i landskapet kan samverka.
Har du synpunkter eller ytterligare kunskaper i frågan är du välkommen med dessa. Skicka gärna på email per.karlsson.linderum@gmail.com
/Per
